2012-05-28

Bara att erkänna. Jag är alldeles för social och gillar att umgås med folk. Så det blev sent även på söndagskvällen. Klev upp vid 8 och det var dags att börja packa ihop, se vad jag skulle ha med mig från kyl och så vidare. Vi tog det ändå lugnt. Vi hade bara 20-25 mil att köra idag från Tamarit till Andorra. Snurrepus hade redan förbokat ett hotell och jag bara gled med. Tänkte att finns det inga rum finns det säkert på andra ställen. Säsongen är ju inte riktigt i gång. Andra deltagare från träffen började röra på sig hemåt och vi sa farväl och på gjensyn till de som passerade. Ses i Wales nästa år. Vi ställde in GPS. Erik direkt på hotellet, jag till Andorra bara. Blev ut på lite större vägar och det var tur vi skulle åka kort. Jag är trött. Det har tagit ut sig med resan ner helt klart. Upp i bland bergen och vilka vyer. Det är vackert att se på och vi stannade till för lite paus och tankning två gånger. Kall dryck är gott. Videosarna får visa mer hur det ser ut och hur vi åkte. Hamnade i vart fall i en liten by där den tvåfiliga vägen i genom var så smal att endast två permobiler kunde mötas. Skrattade gott åt detta när vi stannade till. Vi kom upp till Andorra och vi såg lite stormarknader som låg utanför men det blev in till stan.

Stannade utanför hotellet och jag gick in och frågade om det fanns plats även för mig. Inga problem och ett enkelrum med dusch för €29 är överkomligt på gränsen till billigt. Vi bytte om, parkerade om motorcyklarna och gick och åt ett eftermiddagsmål med mat på den närliggande piazzan. Gratis internet uppkoppling överallt så passade på att kolla in våra forum, mail osv för att få reda på senaste nytt hemmavid. Efteråt var det dags för en promenad och kolla lite priser. Andorra skall ju vara billigt sägs det men vi hittade inte något överdrivet bra pris någonstans. Faktum är att Tyskland har bättre priser på det mesta. Snurrepus var intresserad av en GoPro kamera och jag av en ny GPS men priserna här hemma är liknande så jag tänkte att det skiter jag. Snurrepus gick i alla fall ut dagen efter och köpte en ny kamera.

Handlade lite tobak och inte så lite heller. Tänkte inte på tull överhuvudtaget men packade om i olika väskor i fall att.. Blev 4 limpor och rulltobak. Mest för att man skulle få med lite snygga tändare men jag blev besviken när jag öppnade paketen. Tändarna var borta. Tog en öl på en annan Piazza och gick vidare mot hotellet. Där fanns en mc butik och jag gick in för att kika lite priser. Snurrepus skulle ha sommarhandskar liknande mina och det blev ett köp. Själv letade jag efter läderbyxor men när försäljaren inte en förstod leather var det ingen idé att ens fråga vidare. Gick förbi ett Rev´it jacka som jag kände och klämde på och tänkte att jag kollar vidare i Tyskland och Louis Lübeck på hemvägen. Gick ut och åt en pizza på kvällen och sen var det natti för min del. Skulle åka vidare själv nästa dag och åka över bergen till Frankrike. Funderat på att ta mig via alperna hem men det var en etapp på 100 mil med då alpkörning i början så det skulle bli en alltför lång dag och även dagar efter det. Vissa pass hade heller inte öppnat. Hade konsulterat Erik angående mitt bakdäck. Mitt började bli slitet och han hade ett extra med sig. Han tyckte att det där tar du nog dig hem på, jag var osäker dock. Ska jag då upp i Alperna med ett slitet bakdäck. Nä, jag kör raka vägen hem för nåt däckbyte i Frankrike har jag inte lust med. Främst för att det inte går att kommunicera. Ställde klockan på 07 och gick och la mig.

2012-05-29

Glömde ju berätta att även frukost ingick i detta pris. Så satt ner och åt denna toast med sylt, kaffe och en crossaint. Jag kallar det inte för frukost men är van. Ut och hänger på väskorna på hojen. Snurrepus står aningen nära och här får jag passa mig. Hans larm går igång direkt om jag kommer för nära och då börjar det även börja tjuta i hans fjärrkontroll uppe på rummet. Nåja, färdig packad och rullar ut. GPS:en vill inte riktigt komma igång och vet inte vilken väg som är närmast ut och det blir lite trixande innan GPS tänder till och visar vägen. Jag är bortskämd. Förr lurade jag ut sånt ändå, nu har jag blivit lat.

Ut ur stan och mer höjdmeter visas i GPS. Solen når inte över kanten på bergen och termometern visar 11 grader. Det innebär att det är ca 5-6° C där jag kör. Varaderon börjar kippa efter andan och finns inget drag kvar på de högre växlarna och misstänker direkt att det är syrefattigt. Missar att veta vilken väg jag ska åka då den delar på sig. Den leder till en tunnel under passet och tyckte nog att det var skönt. Ville inte ha problem uppe på toppen då jag inte var riktigt säker på varför hojen gick sämre. Hade ju precis startat och var ännu lite rostig i kropp och leder. Fick mig sköna kurvor ändå på vägen ner och så typiskt tankspridd som jag är får jag inte igång kameran när det är som bäst. Trycker helt enkelt på fel knapp och tror det är batteriet som gör att det inte startar upp. Nåja, fick några bilder med mig och känner mig ändå stressad. Vet att det är en lång färd med 70 mil och då ska 20 av dem göras på serpentiner. Lite längre ner i dalen blir det sämre väg, rullgrus och skit så jag tar ner tempot. Tycker jag har åkt nerför en bra stund men ändå händer det inget på höjdmätaren. Ligger konstant på 12-1500 meter.

Väl nere blir det Autoroute och Frankrike igen. Åker tillbaka samma väg som jag kom den här gången norrut mot Macón där jag vet att det finns boende och smidigt att ta sig ut på motorvägen igen när jag vaknar. Några mil söder om Lyon börjar helvetet med de här betalstationerna. Kommer till en och ska ta ut biljetten att jag börjar. Det kommer ingen biljett och här ska jag börja backa ut hojen och trixa och ta mig in i en ny fålla. Som inte heller funkar. Det finns inte en jävel på plats som kan handleda. Till slut hittar jag en bom som står öppen men visar rött och drar igenom. Sånt här är så typiskt franskt. Vete tusan om jag inte får betala för bil bara för att det är automatiserat. Nåra mil till och sen ska jag betala. Nu ska jag hitta en manuell fålla. Det hittar jag inte heller. Irrar runt och till slut hittar jag en kassa som är öppen. Naturligtvis inte skyltad som manuell ovanför. Frågar hur jag ska göra när jag inte har biljett. Hon frågar var jag rest i från och får då betala hela den vägen. Typiskt.

Så här är det när det är ont om tid och det ska åkas snabbaste vägen. Stannar till vid ett par Luxemburgare på motorcykel. Tjoar, tar en cigg och dricker lite medan de står och kollar kartan. Drar iväg lite före och nu kommer ett beslut. Ska jag följa GPS eller åka runt Lyon igen. Blir genom Lyon och naturligtvis kö, eftermiddags rusning. Luxemburgarna kör i kapp mig. De har ju mindre hojar och mindre packning. Franska motorcyklister hejar glatt hela tiden med att sträcka ut benet när de kör förbi. Börjar även jag försöka trixa mig emellan men vissa passager är för trånga och jag får stanna och köra efter. Kommer i alla fall ur Lyon efter en 45 minuters köande och anländer Macôn vid 18 tiden. Vet att det är en längre etapp dagen efter som ska gå upp till Tyskland. Använder Formula 1 bredband och går ut med datorn och surfar runt lite på hemmasidor innan jag går och lägger mig vid 22.

2012-05-30

Går upp vid 5, går ner i receptionen och hänger på väskor och tar 2 kaffekoppar innan jag drar iväg igen. Solen har inte riktigt gått upp och det är lite grådis. Har ca 15 mils körning innan det är dags att tanka igen och där tänkte jag även äta frukost. Blir att slänga in kortet före jag tankar för de har nattetid mellan 18-07 förskottsbetalning på drivmedel. Köper flytande yoghurt, trekants mackor och lite mer kaffe. Här gäller det att ha mynt för kaffet är bara myntmaskiner där du kan välja vad du vill ha. Får guida en ”trucker” för han tyckte mitt val av kaffe såg gott ut. Ungrare som var på väg till England. Har suttit och tänkt på hur många lastbilar jag egentligen kört förbi och jag som lokförare tänker ju att många av dessa laster måste ju kunna gå att köra på tåg istället. Gummihjulen har lyckats och det är inte konstigt att det är tätt på vägarna. Dessa lastbilar så fort de ska köra om tar ner tempot för alla och det blir köer direkt. Bildas enkelt karavaner av lastbilar och detta måste vara en tyst protest från chaffisarna när de har satt in fartbegränsning i bilarna att de går ut och kör om istället för att köra i det tempo de vill och kanske ta böter istället. Här ska EU tänka om, för systemet gynnar ingen och det blir lätt klumpar på vägen som gör att köer uppstår.

Kör förbi Mulhouse som är Frankrikes teknikstad. Ser TGV fabriken med ett tågset uppsatt som monument. Även Peugeot och Citroën har sina fabriker här så en Industristad. Rullar in i Tyskland utan egentligen veta om det. Passerar nån flod, antagligen Rhen som utgör gräns och äntligen börjar det bli bättre skyltat med lite avstånd. Fyra timmar senare rullar jag av Autobahn och tar sikte på Villa Löwenherz i Lauenförde.

Små härliga landsvägar som verkligen bjuder in till Mc åkning. Här hade jag velat köra mera och ha mer tid på mig. Jag kör in på deras uppfart och går in och frågar om det finns rum. Kontrollerar bakdäcket och det är inte mycket kvar av mönstret. All den värme som de sydländska vägarna har nött ner däcket fullständigt. Konsulterar en tysk som precis ska ges sig av vad han tycker. Det är slut, likabra att köpa ett nytt för det kommer inte att hålla ända hem. Frågar receptionisten om hjälp med däckfirma men där tar det tvärstopp. Engelska var inte hennes melodi så ett par andra gäster fick bistå med översättning. Jag förstår ju tyska om det pratas långsamt men kan inte alla ord. Till slut blir det ett däck beställt och jag får tid hos den lokala däckhandlaren morgonen där på. Kontaktade Erik för han hade ju också bytt i området och han sa att det fanns däck i grannbyn men nu hade jag ju redan bokat tid så det var bara att fullfölja. De la på expressfrakt på €25 men det tyckte inte jag spelade någon roll. Här vill jag hem säkert och börjar det regna kan olyckan vara framme.

Packade av hojen och gick till mitt rum. Det hette Kabyssen och låg längst upp. Det fanns middagsbuffé på kvällen och för en kostnad på €48 så fick jag rum och mat. Träffade ett svenskt syskonpar som åkt ner från Stockholm bara för att köra hoj i området. Började prata lite mer och så såg jag att mannen hade en SJ -scarf. Bara att fråga om han var lokförare och sen var snacket igång. Pratade ännu mer under middagen.
Sen gick jag till den lokala supermarketen och inhandlade sånt som fick plats i väskorna.

Blev läggdax vid 23.00 och mycket diskussion om mc åkning bland oss svenskar som var där i baren. Villa Löwenherz inbjuder till att läsa alla dekaler, t-shirtar, märken och hälsningar så man har å göra i timtal om man så vill.

2012-05-31

Avtalad tid på däckverkstaden var kl. 10. Jag vaknade redan vid 07 så det var bara att vänta på att frukosten skulle dukas fram vid halvåtta. Packade klart allt, fick vägbeskrivning till däckfirman och åkte dit. Monteringsgubben tog väl emot men vi kom inte så långt. Hans telefon ringde oavbrutet och efter en stund sa jag att han fick skaffa ett bluetooth headset så att han kunde jobba samtidigt. Bra idé sa han. Eftersom jag inte har centralstöd så dök det ju upp problem eftersom det inte hade en bakhjulslyft. Det blev att ta fram domkraften och en fick stå och balansera. Den killen tyckte inte heller att det var så kul när telefonen avbröt ideligen. Fick mitt nya däck på men såg också att bakdrevet blivit hur slitet som helst. Har kört med alldeles för slak kedja i mina försök att hitta rätt inställning. Nu tror iofs att bakdrevet klarar säsongen ut och kedjan behöver heller inte bytas. Så på med mig på hojen och packning på så kunde vi få till kedjan rätt. Så centralstöd skall införskaffas, allt blir så mycket enklare i små serviceärenden. Kan ju inte ens se oljenivå eller kylarvätske nivå om jag är själv och skall titta.

Nytt bakdäck på och sista benet hem. Klar precis klockan 12 och åkte och tankade. Verkmästaren sa åt mig att ta det lugnt de första 5 milen och rekommenderade nya Michelin Pilot 3. Nåt jag ska överväga kanske. Ganska nöjd med Tourance men nåt EXP efteråt blir det inte fler gånger. Slits som suddigummi i värme och motorvägskörning. Blir ju inte så mycket kurvor och det är sällan man kommer ner på riktigt härliga vägar för att utnyttja fulla potentialen i däcken.

Börjar smådugga och blev en lagom beläggning av väta på vägen för att det skulle bli halt. Tur att jag bytte tänkte jag för det hade känts obehagligt med slicks. Kommer ut på Autobahn igen och får upp farten mot den 95 mil långa färden ända hem. Hade tänkt att stanna till i Lübeck och stanna till hos Louis för att se mig om i butiken efter nya byxor. In då i eftermiddagsrusning vid 17 tiden var jag inte intresserad av så det får bli nästa resa neråt och tog sikte på Puttgarten direkt. Strax innan Hannover började molnen tjocka ihop sig och bli alldeles svarta. Ska jag stanna i förebyggande och ta på mig galonstället eller vänta? Väntade och givetvis kommer skuren. Finns ju ingen chans att stanna då jag kör i ett vägarbetsområde och blir 3 mil i ösregn. Mitt ställ är verkligen helt kasst när det regnar och därför har jag nu beställt nya kläder när jag kommit hem. Det är alldeles för ojämn väderlek att ta sig runt på olika områden så då behövs det nåt rejält. Ska jag t ex till Nordkap kan ju vad som helst inträffa i väderlek så det gäller att vara förberedd.

Hade nu regn från Hannover och lättade inte förrän norr om Hamburg. 3 timmar med blandat väglag. Galonstället gör ju sitt och blöt blev jag inte men ser ju ut som en lysmask. Sista tankningen i närheten av Puttgarten och hann precis med båten. Sist jag åkte hoj här missade vi nu var det tvärtom. Genom Danmark fort som fan och över på svensk mark igen. Ringde hem och sa att jag är hemma vid 22.30. Stannade till i Glumslöv igen. Dyrast bensin med bäst läge, eller vad säger man?

Rullade på bra längs E6, kanske lite för bra för nu drar det soppa när jag ligger på 120 plus moms. Förbrukat ca 0,7l/mil i genomsnitt och kört hårdare än normalt. Väl hemma har jag tillryggalagt 550 mil och det var riktigt skönt att komma hem.
Så här efteråt har det känts i njurarna att jag har åkt med vibrationer. Det har huggit till lite då och då och nästa gång blir det njurbälte när det blir långturer som denna. Det mår allting bra av. Det har ändå känts bra att åka denna resa och vad den kostat, det får jag räkna ut i vinter.

Men en upplevelse utan dess like och vill ut igen. Jag gillar touring large.

Nu återstår det att lägga upp filmerna i den här RideReporten.